View article

Vid skattereformen 1991 införde Sverige en tudelad inkomstbeskattning där inkomster från kapital beskattas annorlunda än inkomster av arbete och transfereringar. Beskattningsmodellen kombinerar progressiv beskattning av arbets-och transfereringsinkomster med en relativt låg proportionell skatt på kapitalinkomster. Denna modell har flera fördelar, men medför också potentiella problem. Akilleshälen är beskattning av fåmansföretag där ägarna i viss mån kan välja hur inkomsten fördelas mellan egen lön och vinst. Möjligheten för företagarna att klassificera sina inkomster regleras av 3: 12-reglerna. Hur dessa regler bäst kan utformas har debatterats sedan skattereformen. År 2006 ökades möjligheten att ta ut en större del av inkomsten som kapitalinkomst. Syftet var bl. a. att skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap.

För ESO är de samhällsekonomiska effekterna av reglernas utformning centrala. Det är viktigt att skattesystemet inte missgynnar nystartande av företag för att exploatera nya tjänster och produkter. Men om skattereglerna i stället huvudsakligen leder till skatteplanering är nettoeffekten en samhällsekonomisk kostnad. Dessutom kan det medföra ytterligare kostnader om skattesystemets legitimitet skadas. I denna rapport till ESO studerar docent Annette Alstadsæter och fil. dr. Martin Jacob hur omfattande omklassificeringen av inkomster från arbete till kapital är genom 3: 12-reglerna, och vilken betydelse detta har för skatteinkomsterna. De gör detta genom att i detalj analysera skattedata över tiden och empiriskt belägga effekter som härrör från de förändringar av 3: 12-reglerna som gjordes 2006. Utifrån resultaten diskuterar …