View article

Antalet ensamkommande barn som kom till Sverige för att söka asyl ökade kraftigt under en period mellan 2014 och 2016, och speciellt många kom under hösten 2015. Flyktingvågen ställde nya krav på kommunerna men öppnade samtidigt möjligheter för innovativa angreppssätt. För att ta ett helhetsgrepp om mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar inleddes en relativt ny form av samverkan, ett idéburet–offentligt partnerskap (IOP), mellan Göteborgs kommun (Social resursförvaltning) och sju (senare nio) idéburna verksamheter. Ett IOP utgör ett nytt sätt att tänka kring samverkan mellan staten och det civila samhället och kan ses som ett alternativ till upphandlingskontrakt och sedvanliga föreningsbidrag, framförallt inom sociala och integrationsfrågor. Det finns ännu begränsad kunskap kring implementeringen av IOP och implikationerna för båda sektorerna. Syftet med denna rapport är att ta fram kunskap om samverkansmodellen idéburet–offentligt partnerskap till nytta för framtida liknande arrangemang. Genom att samla in kunskap om IOP-samarbete i form av framgångsfaktorer och utmaningar ges bättre förutsättningar för tillämpningen av IOP-avtal inom andra välfärdsområden och inom andra kommuner och offentliga verksamheter. Projektet har genomförts i form av följeforskning på IOP Ensamkommande i Göteborg. Sammanfattningsvis, baserat på innehållet i detta kunskapsunderlag om IOP lyfter vi fram fyra rekommendationer för att öka användningen av IOP som samarbetsform:(1) Det behövs en ökad vilja och ett mod bland politiker och ledande tjänstemän inom den offentliga sektorn att våga initiera IOP-avtal trots …